Inget Luciafirande för oss i år. Inte för att vi brukar ägna oss åt ljus i håret eller strutar på huvudet nu för tiden, men det har hänt att vi gått och tittat på Luciatåg. Vad vi känner till finns det inget häromkring vi kan besöka i år, så därför hoppar vi över just Lucia.

Några dagar med fint väder har vi haft nu. Shorts och linne-väder. Dock blåsigt, men varma sköna vindar. Vi njuter av värmen i fulla drag just nu. Det svänger tydligen fort. Värmen inbjuder till längre eller flera promenader varje dag, och sitta ute. Utan markis visserligen, för den skulle nog flyga iväg i vinden, tror vi. Det har även varit varmt på nätterna nu, runt 18 grader. Det gillar vi, ingen gasolåtgång just nu, inte.

Grannarnas påhitt

Vi bor granne med två andra svenska par, varav ett är från samma stad som vi, Ljungby. Dessa kom för några dagar sedan med den briljanta idén att vi kunde dela på en parmaskinka. Klart vi gör, tyckte vi. En liten julskinka är ju aldrig fel, eller hur?

Idag var det så dags att dela upp bytet. Vi delar lika, tre bitar skulle det bli. Den mest vana styckaren av oss fick i uppdrag att leta fram kniv och hugga in.

Det var ingen liten pjäs precis, och båda hundarna som fanns med under bordet kände doften lång väg. En kniv skulle visa sig vara för lite redskap för att komma igenom benet, det fick bli en såg också. Första biten gick bra med kniven:

Sen fick alla hjälpas åt att hålla fast benet inför sista operationen. Hundarna satt på helspänn och väntade på något gott. Det blev totalt tre stora bitar, en till oss var. Och vidare en del skrap från benen.

Bägge hundarna var lyriska över benen de fick. Chillie har aldrig fått ett sådant stort ben tidigare. Mest eftersom hon inte kan hantera det, men det spelade mindre roll tyckte hon. Det var riktigt mumsigt, och de gnagde och kämpade med sina ben en bra stund.

Så nu har vi julskinka fram till jul om inte ännu längre. Skulle det råka ta slut finns det gott om dessa ben i affärerna. Här tycks man köpa ett helt ben åt gången. Exakt hur länge just detta benet är lagrat vet vi inte, då just den etiketten tycktes ha försvunnit. En gissning är 12 månader. Hur som helst smakade den jättegott.

Priset per hushåll (vi var 3 som delade) blev 16 €. Vår andel blev drygt 2 kg. Vad en sådan här parmaskinka kostar i Sverige har vi ingen aning om. Här blev det i runda slängar 80:-/kg.

Så gör vi här, tydligen 😀. Inga lussebullar eller pepparkakor för oss i år. Eller ja, pepparkakor säljer de i affären, så kanske att det kan bli någon framöver. Lussebullar skulle vi kunna baka om vi hade velat, men latmasken visade sig visst idag… Lördag kväll och det fick bli ett glas rött och lite parmaskinka istället… Trevlig Lucia till er som firar den. // Jeanette