Det fick bli en höst till i Sverige, 2019. Och vidare ännu en vinter. Vi hade planen klar för oss, Dan skulle starta firma och jag plugga. Gran Canaria fick vänta helt enkelt. Först skulle vi göra oss helt platsoberoende, köpa husbil och sen lämna landet. Japp, vi visste vad vi ville!

Att ha planen klar är väl bra, då vet man vad man har att vänta. Bara det att det långt ifrån alltid blir som man tänkte…

Det fasta jobbet

Dan hade ju när vi kom hem efter vintern, fått ett sommarjobb under 3 månader på gamla arbetsplatsen, fast med nya ägare, Optimera. Nu fick han erbjudande om fortsatt anställning, alltså samma han haft i alla år innan. Kanske lika bra att ta det då, vi skulle ju ändå vara kvar i Sverige ett tag till. Alltid skönt med en fast inkomst, resonerade vi. Firman kunde ju startas upp samtidigt…

Och jag påbörjade min utbildning, som planerat. 1 års studier låg framför mig. Vi fick meddela vår kontakt på Gran Canaria att vi måste hyra förråd ett år till… Inga problem, gör ni det, tyckte han. Vilken tur, hur skulle vi gjort annars? Men det löste sig smidigt, nu fick tiden ha sin gång. Spara pengar och lära nytt inför framtiden. En äldre bil till inhandlades, då vi nu återigen bodde 2,5 mil från stan. Alltså hade vi nu 2 personbilar.

Husbilsletande

Det var ju tänkt att vi skulle köpa den där husbilen följande sommar, för att sedan kunna åka med den kommande höst. Alltså vid detta tillfälle ett år fram i tiden. Men kika kan man ju alltid göra. Nybörjare som vi var på just husbil så tittade vi på blocket, läste lite om olika modeller och sådär. Mest bara för att vi var nyfikna, och egentligen hade vi ingen aning om vad vi letade efter.

Vi kände inte vidare många husbilsägare, folket runt oss på campingen hade ju bara husvagnar. Så vad var det egentligen vi skulle ha?

Utflykter

Det blev några utflykter till husbilsfirmor runt omkring i slutet av sommaren. Vi skulle bara titta, och kanske hitta någon modell som kunde passa oss. Att det var så stor skillnad på husvagn och husbil hade vi inte föreställt oss. Vi var ju vana campare, visste allt om husvagnar, tyckte vi. Men husbilarna var mindre. Vår husvagn var ju ganska liten, 5,60 lång som den var. Men skåp och lådor fanns det gott om i den. Stort kök med massor av plats.

De bilar vi tittade på var trånga och hade väldigt lite skåp och förvaringsutrymmen. Först blev det bilar under 3,5 ton, eftersom det var det vi fick köra på våra B-kort. Och då fanns det inte vidare mycket att välja mellan kände vi. Bilar med alkov var uteslutet, vi skulle ha långbäddar hade vi bestämt.

Kraven

Vidare kom vi fram till att vi måste ha ett regält garage, för vi skulle ju faktiskt bo i den, vi måste ju få plats med prylarna… Vi ville absolut ha en alde-panna, alltså vattenburen värme, inte luftburen. För trots att vi skulle bo i varmare länder, insåg vi ju att vi kanske ändå måste tillbringa tid i Sverige, eller andra kallare platser. Ugn var ett annat krav, liksom solceller och möjligen AC. Vi visste att solceller kunde man montera i efterhand, men en AC kändes besvärligare. Kanske lika bra att den fanns med från början…

Vi gick in och ut ur den ena bilen efter den andra. Den där hade inte det, den andra saknade det här. Och ingen av dem kändes direkt ”wow, en sån ska vi ha”. Vissa bilar kändes trevligare än andra, men dessa var också betydligt dyrare och nyare. Vi skulle ju inte lägga så mycket pengar på en bil, sa vi. Många bilar gick vi inte ens in i på grund av prislappen.

Resonemanget

Vi diskuterade priser och ekonomin. Hur mycket ville vi egentligen lägga på bilen? Hur mycket pengar hade vi i ägodelar som skulle avyttras? Skulle vi ta av sparpengar, eller kanske belåna större delen av bilen istället? Inte helt bra att stå på ”bar backe” om något hände, kanske? Och vad fick vi egentligen för pengarna?

Inte mycket alls skulle det visa sig. Husbilar är otroligt dyra, och för några hundra tusen får man tyvärr inte mycket till bil. Att köpa en husbil för några soliga sommarveckor per år, ja då kan man sänka kraven betydligt. Då klarar man sig nog ganska bra med en äldre bil som redan rullat långt. Men ska man som vi, faktiskt bo och leva enbart i bilen, då krävs det lite mer än så.

Vi lärde oss efter hand att det var inte bara så att hämta en bil och flytta in i. En äldre bil, vilket också innebar en billigare bil, kändes lite väl våghalsigt att satsa på. För hur det nu är, en bil är en bil. Den har en motor som lämpligen ska fungera. Nu fick vi titta efter fördelar och nackdelar med motorn också. Det var helt klart lättare att köpa husvagn….

Bortskämda

Vi kom fram till att en bil kostar mycket pengar. Punkt. Okej, men nu hade vi ju varit bortskämda under lång tid med låga kostnader. Kanske kunde vi börja leva lite mer som ”alla andra” nu? Med högre kostnader då alltså. För de flesta har ju ändå ett fast boende som kostar någon form av hyra varje månad. En lägenhet eller kanske ett hus. Vi betalade ju hyra på Gran Canaria, och har såklart haft betydligt högre utgifter förr. Så varför inte igen?

Att bo på en sådan liten, billig camping som vi har gjort, gör att man blir bortskämd. Nu fick vi börja räkna igen. Vad hade vi faktiskt råd med? Skulle vi valt en lägenhet istället tänkte vi att hyran skulle landa på i alla fall över 6000:- i månaden. Och det skulle vi ju ha råd med.

Skuldfria

Vidare skulle vi ju sälja våra bilar, husvagnen, tältet och alla större prylar. Däri låg en del pengar att få loss, och istället lägga på husbilen. Vid detta tillfälle var vi i princip skuldfria. Ett gammalt CSN-lån fanns kvar, vilket snart var dags att lösa helt. Vi räknade och räknade. Lån trodde vi inte skulle vara några problem att få. Ringde banken och fick okej från dem.

Eftersom vi inte ägde vare sig lägenhet eller villa, hade vi alltså inga bolån. Inga billån heller, eller andra lån vid denna tidpunkt. Däremot hade vi såklart löpande utgifter i form av a-kassa, telefoner, bredband, försäkringar osv. Och vi insåg att en bil skulle kosta mer i drift än en husvagn, såklart. Den skulle ju tankas med både diesel och gas och så kom ju eventuell elkostnad till.

400 000

Om vi skulle köpa en bil för 400 000:- så skulle vår ”hyra” landa på ca 3000:- i månaden. Vilket lät helt överkomligt, och till och med billigt för ett boende. Och för de pengarna borde vi ju hitta en fin, inte alltför gammal bil? Väl?

Vi hade nu kommit fram till att vi faktiskt fick lov att köra tyngre fordon än 3,5 ton. Bara bilen var PB2-klassad, alltså personbil klass 2. Trots att vi bara hade B-kort. Men både Dan och jag har tagit våra körkort före juni 1996, vilket gav oss denna fördelen. Fast just då upplevde vi det inte som så lockande. Vi var ju inte vana vid så stora bilar…. Hur skulle det gå?

Samtidigt öppnade sig en större marknad, när vi insåg att vi helt lagligt fick köra större bilar. Nu behövde vi inte tänka på vikten. Och tyngre bilar gav även mer lastvikt, vilket vi var ute efter. I sökrutan på blocket skrev vi 400 000:-

Handla på firma

Att vi skulle köpa bilen på firma och inte privat, var vi överens om. Någon garanti måste vi ha, men kolla på blocket kunde man ju göra ändå. Ju mer vi kollade, desto mer lärde vi oss. Mest om vad vi inte ville ha. Men nu är det ju så att husbilar är inte gjorda för att bo permanent i, det är fritidsfordon. Så att hitta alla de krav vi ställde i en och samma bil, det vart inte helt lätt. Och framförallt inte för några 400 000:-

En dag på hösten fick vi för oss att åka till en firma igen. Det var ett tag sen nu, och vi hade inget bättre för oss. Bara titta, känna, klämma lite grann….vi skulle ju inte köpa förrän till sommaren. Eller möjligen våren, hade vi ju sagt. Eller? Hur blev det nu egentligen….? Fortsättning följer…. // Jeanette