Byte av boplats igen. För några dagar i alla fall. Denna gången på grund av målerijobb, och vi står på tomten som tillhör huset där vi målar.

Kvänjarp är byn utanför Ljungby där jag växte upp. Bodde här i 19 år med mina föräldrar och det är 25 år sedan jag flyttade härifrån. Mycket har ändrats på dessa åren såklart, men det är kul att se hur folk har renoverat gamla hus och piffat till. Även nya hus och byggnader som inte fanns då har kommit till.

Byn har alltid varit ett tillhåll för hästfolk, men nu tycks det ha expanderat kraftigt. Här är många hästar överallt, nya stall, ridbanor och även ridhus.

Utsikten

Ja, själva utsikten från husbilen är väl inte mycket att skryta med. En åker. Och vi står precis intill vägen där man har placerat ut blomkrukor för att hålla ner hastigheten. Men här är väldigt tyst och lugnt. Mest fågelkvitter och en och annan hare. Vägen är vältrafikerad av promenerande människor med eller utan hundar, cyklister, inlines-åkare och en och annan bil, traktor eller fyrhjuling.

Upptäcksfärden

Vi tog en tur under kvällen igår och kikade runt i byn. Det som var en stig när jag var barn, var nu en väg istället. Det som var hästhagar, är nu bebyggt med ridhus och ridbanor. Många av husen är renoverade och ser helt annorlunda ut idag. Vi fick veta att ett fåtal bor kvar sedan ”min tid”, men de flesta husen har bytt ägare.

Stallet som jag hade häst i finns kvar, och används såg vi. Var aldrig riktigt nära men dörrarna stod öppna och vi såg folk därinne.

Ett litet torp i skogen hade fått tillökning på gården av en större byggnad, fanns inte heller när jag var barn. Men det såg fint och välskött ut, och numera gick det en grusväg förbi huset. Förr tog vägen slut vid torpet och ersattes av en stig.

Huset jag växte upp i har också fått nytt utseende och även en tillbyggd altan, som inte syns på bilderna.

Vägen är fortfarande lika smal, det var lite spännande att köra stora Nisse hit upp. Vem ska backa vid möte, liksom? Det finns mötesplatser utmed vägen såklart, men det är inte helt lätt om två stora bilar möts. Dock är den numera asfalterad, förr var det grusväg mestadels med gropar i. På vissa ställen som en tvättbräda. Bra att man fixat det.

Det finns även en pytteliten sjö i byn, kanske tar vi en tur dit med någon dag. // Jeanette

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.