Yes! Målet är nått. Eller ja, i alla fall nästan. Mål och mål förresten, vi har ju inget specifikt mål har vi ju sagt. Men faktum är att eftersom vi stött på lite bucklor utmed vägen, så har vi fått fundera ut vilken väg som är bäst just nu. Och det ser ut som att det lutar åt en camping i Santa Pola. I alla fall till att börja med.
Varför?
Jo, för där har vi en svensk kontakt som känner till området, han menar att där finns någon som kan hjälpa oss med våra batterier. Dessa funkar alltså fortfarande inte vidare bra. Där finns även folk som kan fylla våra svenska gasoltuber, innan vi lärt oss hur man gör själva. Och för det tredje, Covid 19 är minst utbrett just i det området. Just nu ökar det överallt, men inte där. Så det blev ändrade planer.
Öst istället för väst
Tanken vara att åka genom Frankrike från öst till väst, och sedan vika ner mot Spanien utmed västsidan. Möjligen åka in i Portugal…. Lite svävande planer där. Sen bestämde vi för ett par dagar sedan att vi istället åker till dessa människor i Santa Pola. Kort därefter får vi besked att vägen in på västsidan är stängd, man måste åka omväg, pga smittspridningen. Rätt val, kände vi.
Istället åkte vi rakt söderut, över bergen till Montpellier och sedan vidare till Spanien. Vyerna var fantastiska, verkligen. Nisse var inte fullt så lycklig över bergen, men han tog sig både upp och ner. Det frestade motorn, växellådan och bromsarna en del. Vi tyckte helt klart vi hade alldeles för stor bil för sådana här äventyr. Ungefär som när vi körde genom alla franska små byar… Trångt var bara förnamnet.
Törstig blev han i alla fall, och när vi stannade och tankade vägrade mätaren gå upp på fullt. Trots att vi hällde i en ansenlig mängd diesel… ”skärp dig nu, Nisse” kände vi…
Bilderna visar inte så vidare mycket av berg och dalarna vi faktiskt fick uppleva, men det går ju inte riktigt att stanna och fota utefter motorvägen. Vi var i alla fall uppe och vände på 1121 meter över havet, och körde flera mil uppe på bergskammen.
Senaste nätterna
Nja, okej får man väl säga. Gratis parkeringar har vi hittat i alla fall. Och eftersom batterierna inte varit på vår sida, har vi heller inte kunnat ha pannan på under nätterna. Men, det gör inte så mycket just nu, sista två nätterna har vi haft det ganska varmt och skönt ändå. Kanske 15 grader på natten, vilket gett oss 17-18 grader inomhus. Helt ok.
En natt i utkanten av ett samhälle i Frankrike, Monteaus les Mines där flera andra bilar också stod över natten. Serviceplats där man kunde fylla och tömma tankarna mot betalning. Första tillfället som grillen kom ut…
En natt i Ebreuil, ingen direkt ställplats, mera en plan grusplan. Blev uttittade av en man i personbil…. Han åkte när vi drog ner jalusiet… Hm, där vill vi inte ens veta varför. En annan husbil med lös hund, promenerande människor med lösa hundar. Japp, man har hundarna lösa i Frankrike, tydligen. Vi tog en tur runt omgivningarna och hittade hästhagar, och även där en serviceplats i närheten. Och en lekpark…
Shoppa i Frankrike
Även om vi inte lyckades köpa gasol, hittade vi i alla fall en mataffär. Eller, snarare en affär som sålde det mesta från soffor till diskmaskiner. Och mat. Kul att shoppa, helt klart. Vi fick 10 liter vin, och en hel korg med kött, lök och andra matvaror för 32 €. Tror inte vi får 2 stycken dunkar vin för de pengarna i Sverige…

Gränserna
Nu har vi alltså åkt från Sverige, genom Danmark, Tyskland, Luxemburg, Frankrike och till Spanien utan att någon har stoppat oss och frågat vart vi ska. Eller behövt visa pass. Inte en enda gång. Det har bara varit att åka. Fast lite vägtullar har vi fått betala såklart. Frankrike och även Spanien har tagit betalt för sina vägar och broar. En del vägar har varit avgiftsfria, andra har kostat en hel del. Totalt har vi lagt 1077:- i vägavgifter. Vill man undvika dessa helt går det alldeles utmärkt. Om man har en pytteliten bil… För Nisse har inte helt lätt att ta sig fram på dessa minivägar som inte kostar pengar. Vi har verkligen försökt…
Spanien
Hur som helst är vi nu i Spanien. Vi hittade en liten fin gräsplätt strax innanför gränsen, där vi nu slagit läger för natten. Jämte fler Franska husbilar med lösa hundar… Vi har ytterligare två dagsetapper kvar, men nu måste vi vila. 50 mil på en dag är långt, när man åker ett åbäke som Nisse. //Jeanette