Såhär på vintern och just i dessa speciella tider med utegångsförbud och andra restriktioner, får man försöka roa sig bäst man kan. Hade vi fått välja själva, hade vi inte stannat på ett och samma ställe en hel vinter. Vi hade åkt och besökt många olika platser. Det var den ursprungliga tanken. Men som alla vet, så fick även vi anpassa oss efter de nya reglerna.

Hur länge dessa håller i sig vet vi såklart inte. Och vi känner väl att åka runt och utforska Spanien inte är någon bra idé i dagsläget. Vi kände ju detta direkt när vi kom hit till Bahia, och sa redan från början att vi kommer stanna minst 3 månader, när man i receptionen frågade. Detta för att står man minst 90 dagar, blir priset ett annat, lägre.

Utforska

Vi har utforskat en hel del i våra omgivningar. En del med el-scootrarna och en del till fots. Dan cyklar, och får då se mer av landsbygden än mig. Vi har åkt bil en del i omgivningarna, men håller oss mest hemma nu. Man skulle kunna säga att vi har nog redan sett det mesta som vi vill se häromkring, vi har några ställen kvar som vi är spekulanter på. Mer om det en annan dag. Men när vädret blir lite varmare, kommer vi också vara ute mera, och ta oss lite längre iväg kanske.

Bilden är tagen inne i Santa Pola och man ser ju lite av julpyntet, även om min mobilkamera inte är den bästa. Vi var på kina restaurang och käkade 3-rätters. Eller snarare 5-rätters för Dans och min del, inklusive dricka (läsk och öl) och ”hutt” och vidare en flaska som vi lämnade oöppnad. Någon form av likör var det i den, som ingen var sugen på.

Vi ringde och bokade bord, som vi tänkte var bra i dessa tider. Eftersom restaurangerna inte får ha hur mycket folk som helst… Men det hade vi inte behövt. Det var vi och inga fler där. Vi var 5 personer. Nu går ju spanjorerna ut senare än vi på kvällarna, men man ser ju hur illa det faktiskt är. Stackars restaurang, tyckte vi. Hur ska de överleva utan gäster?

Man får roa sig själv

Våra vänner har ett tält till sin husbil, med gasolkamin i. Så där går fint att sitta nu på kvällarna, när vi inte kan vara ute. Så det har blivit att vi suttit där lite då och då. De hade ett för oss nytt sällskapsspel, Rummikub, som vi har fått lära oss. Sen kom vi på den briljanta idén att spela UNO. En flashback från barndomen…

UNO är ett spanskt spel, och vi har hittat ett DOS också i affären. Exakt vad detta är vet vi inte ännu, men vi får nog införskaffa även det när vi tröttnat på UNO.

Vi har i alla fall lärt oss spela detta nu enligt reglerna, och vidare med egna påhittade regler som inte står i manualen… Hur som helst var det riktigt roligt, för oss som inte har något julstök att ta hänsyn till. Lite tröttsamt, tyckte Chillie, som buffade in sig i filten och somnade.

Framtiden

Under tiden vi väntar ut viruset så passar vi även på att planera för framtiden. För platser vi vill besöka. Dels längre fram, men även där vi tänkt åka på vår väg tillbaka till Sverige med stora bilen. Som sagt, så känner vi oss väldigt begränsade just nu, och helst vill vi bara byta bil snabbast möjligt. Men allt har sin tid, och för att kunna byta, måste vi till Sverige först.

Och att bara åka i ett blås känns inte lockande. Det måste få ta sin tid. Detta förutsätter såklart att det kommer bli fritt att åka igen, vi kommer inte ge oss ut på upptäcktsfärd om det inte är tillåtet. Men förr eller senare släpper man på restriktionerna, och då står vi i startgroparna. Fram tills dess kommer vi fortsätta utforska området runt oss så mycket det nu låter sig göras.

Frankrike

Normandie är ett ställe vi pratat om tidigare, och den vägen har vi nu tänkt ta upp genom Frankrike. Först genom Bordeaux och sen vidare upp utmed kusten. Helt tvärt emot vägen vi åkte hit. De medeltida byarna vill vi ju gärna se, men kanske det inte går att ta sig fram med Nisse. Möjligen att man kan komma fram till slotten. Vingårdarna ligger också ibland lite dumt till för oss, så vi får se vad vi kan hitta utmed vägen som passar bilen.

Nya planer

Vi är också inne i planeringsstadiet för vårt nya gemensamma framtida jobb. Skribenten och målaren ska tillsammans bli…. Ja, vadå?

Det passar oss och vår livsstil, friheten vi så länge har eftersträvat. Vi kommer kunna jobba när vi vill och hur mycket eller lite vi vill. Bara jobba för nöjes skull, helt enkelt. Inte för att vi måste driva runt ekorrhjulet längre. Idag jobbar Dan inte alls, han är ”lyx-hustru”, vilket betyder att han skapar musik och cyklar. Jag jobbar varje dag från min dator, med transkription. I Sverige jobbade Dan full tid som anställd + mer därtill i egna företaget, och jag jobbade med min transkription, pluggade och hjälpte honom i måleriet i egna företaget. Det blev lite mycket ibland.

Första steget

Att berätta om planerna redan nu är för tidigt, eftersom vi inte själva är på det klara med exakt hur vi ska gå till väga. Vi vet bara vad vi vill, och att det kommer hända så småningom. Vi diskuterar och planerar, vänder och vrider, precis som vi alltid gör. Det vi vet med säkerhet idag är att Nisse ska krympa (ja, alltså inte just precis han, mera att han ska bytas ut) så vi kommer kunna röra oss fritt utan att behöva tänka på storleken överallt.

Beslutet är fattat, och vi har redan börjat förbereda inför bytet. Vi har bestämt vilken typ av bil det blir, kanske till och med vilket exemplar… Och för att gå från stor bil till liten bil måste man rensa ut. Igen. Eftersom vi just nu bor på en camping så kan vi med lätthet bli av med fullt fungerande prylar. Här ställer man nämligen ut saker man inte längre behöver eller vill ha, på muren. Så får vem som helst ta dem. Och de ryker ganska fort, har vi märkt… Bra med återanvändning, tycker vi. // Jeanette