För dig som läst inlägget ”vintersagan” så är har det redan framgått att vi kommer byta bil. Ett beslut som egentligen inte är fattat precis nu, utan för länge sen. Vi har bara valt att inte dela med oss förrän nu. Men redan innan vi lämnade Sverige var vi inne i en mindre bil hos Forsbergs i Skåne, när Nisse var inne för att byta lite delar. Jag skrev om det besöket i inlägget ”Nisse är frisk”. Inte att vi kollade in en mindre bil, utan bara att Nisse blev tillpiffad.

Just då tyckte vi båda att nej, ingen liten bil för oss. Hur ska vi få plats i den? Vi var helt enkelt inte mogna för den tanken just då. Men sen dess har tanken växt och växt, och vi insåg när vi började åka med denna stora klump, att han var just stor och klumpig.

Sommaren i Sverige skvallrade såklart om det med. Vi körde närmare 300 mil då, och visst var det besvärligt ibland. Vi kom inte fram dit vi ville, vi fick ge avkall på en hel del faktiskt. Det skumpade ordentligt mellan varven på de mindre vägarna. Ja, ja sa vi då. Sånt är livet. Vi har ju gjort vårt val. Dåliga vägar finns det gott om…

Men man kan väl ändra sig…eller?

Visst kan man det. Och ju mer vi har åkt, ju mer har vi också sett nackdelarna med en för stor bil. En stor bil är verkligen toppen att bo i, speciellt när man inte har någon annanstans att ta vägen. Då är utrymmet bekvämt, vi kan båda röra oss ganska obehindrat i bilen samtidigt, och vi har plats för alla våra grejer och mer därtill.

Beslutet har alltså ingenting med Nisses krånglande batterier att göra, det togs långt innan vi upptäckte det. För övrigt är det inget fel på dem, var aldrig fel heller för den delen. Ett glapp någonstans är diagnosen. Just nu funkar han felfritt.

Fördelar

Vi har stor vattentank, behöver inte leta vatten eller avlopp särskilt ofta. Vi har alltid bra värme, oavsett väder utanför. Vi har stor kyl och bra frys, behöver alltså inte handla särskilt ofta. Stort badrum med rejäl dusch. Tre fläktar i taket och ytterligare två stora takluckor.

Solcellerna är toppen, de laddar batterierna mycket bra. Bilen är inte vidare dyr att åka med, drar mellan 1,3 – 1,4 liter per mil. Stor dieseltank och gasolen räcker länge med. Den är även billig både i skatt och försäkring.

Enormt garage och jättebra lastvikt. Långt mer än våra ägodelar väger tillsammans. Utedusch i garaget med varmvatten, perfekt när man tvättar ute som vi gör. Massor av utrymmen för utemöbler och annat lull-lull. Plats för cyklar, eller el-scootrar i vårt fall. Kraftfull omvandlare till 220, går att använda dammsugare, hårfön osv.

Man sitter väldigt högt och bra när man kör. Känner sig säker på vägen och kan titta lastbilsförarna rakt i ögonen när man passerar. Bilen är lättkörd och robotlådan är toppen. Motorn är stark och sackar inte i backarna.

Men, vi har samma storlek på toalett kassetten som en liten bil. Detta gör att vi måste ha tillgång till tömning var tredje dag, eller var sjätte om vi använder båda kassetterna.

Nackdelar

Vi upplever att stolarna inte är vidare bekväma att sitta för länge i. Inget speciellt för just Nisse, utan detta tycks vara vanligt i större bilar, om man frågar andra storbils-ägare. Vi sitter på extrakuddar för att göra de mjukare.

Höjden är en nackdel tycker vi. Det får inte blåsa vidare om vi ska kunna använda markisen, då den blir ett bra vindfång eftersom den sitter mer än 3 meter över marken. Det går heller inte att fästa sidor på den, eftersom den lutar alldeles för kraftig framåt. Det krävs helt enkelt fint väder, eller endast lite vind om den ska få vara ute. Så alltså in med dynor varje kväll. Detta är lite trist när man står still länge som vi gör nu. Ut och in hela tiden, och inte lämna något som kan bli blött ute.

Även när man kör är höjden lite besvärlig. Ibland har vi fått vända mitt på vägen för det kommer en viadukt längre fram som säger typ, max 3 m eller liknande.

Lite svajig då just på grund av höjden, både när man åker och när man står still och det blåser. Hade man haft stödben hade detta kanske inte varit så påtagligt, men de saknas ju. Inget man inte kan leva utan, och heller inget vi stör oss nämnvärt på. Men jag tänker att en liten bil inte gungar fullt så mycket när man åker i alla fall.

Det viner i framänden på bilen när man kör, mer ibland beroende på hur vinden ligger. Det skramlar även innanför instrumentbrädan, något som blir irriterande när man åker långt. Vi har inte kunnat hitta varför.

Och längden, bredden och höjden tillsammans. Vi får ju inte plats! På denna campingen finns det några stora platser, av vilka vi står på en. Men de är begränsade, hade det varit fler stora bilar hade vi inte fått någon plats alls. Det är inte givet att vi kommer in på varken ställplatser eller campingar. Och att fricampa är helt klart knöligt, mycket knöligt.

Summan

Totalt sett tycker vi att Nisse är en bil att föredra om man står stilla mycket. Riktigt bekväm på alla sätt. Han var verkligen toppen under vintern i Sverige. Eller om man åker från punkt A till punkt B, till exempel många som övervintrar här i Spanien. De har en plats åt bilen i Sverige och en plats på campingen under vintern. Då funkar det fint med en sådan här bil.

Men vill man se sig om i världen, ja, då är inte Nisse bästa bilen. Inte för oss i alla fall. Vi vill kunna köra på mindre vägar, i små byar och kunna stanna lite varstans. Det går inte nu. Vi kommer helt enkelt inte fram eller får plats var som helst.

Under vår resa hit till Spanien hittade vi flertalet små pärlor som vi gärna hade stannat på, utmed vägarna. Både i Tyskland och i Frankrike. Men det gick inte att stanna, det fanns inte plats. En liten bil hade fått plats, kunde vi konstatera. Bilen hoppade och for på de mindre vägarna vi ändå körde på, vi fick hålla ner hastigheten kraftigt för att inte inälvorna skulle skvimpa runt för mycket. För att inte tala om alla prylarna i skåpen, som blev ordentligt omruskade mellan varven.

Detta gjorde ju att hela resan blev lite platt. Vi kände mest att vi behöver hitta ett ställe att stå still på, inte fära runt som vi hade tänkt från början. Det blev helt enkelt för besvärligt. Vid flera tillfällen fick vi vända, för vi kom inte fram ordentligt. Eller så kom vi fram men fick sen inte plats där vi hade tänkt för Nisse var för lång. ☹️ En hel del sura miner blev det, då vi insåg att vi måste åka vidare, längre och längre.

Lärdomar

Som sagt, vi var inte mogna för att byta bil i höstas. Den första bilen vi köpte, en Adria Matrix tyckte vi var lagom stor då, typ 7,5 meter. Men ganska snart tyckte vi den var för liten… Vi fick ju inte med alla prylarna vi tyckte att vi behövde. Vi tyckte det var en dålig bil att bo i på vintern, den var oisolerad. Alltså fick det bli Nisse istället som bil nummer 2. Han hade allt som vi ville ha, allt vi tyckte vi behövde.

Och han fyllde verkligen sin funktion under vintern, stillaståendes. Tills dess att vi började åka, och insåg att det här går ju inte. Här hade Adrian varit att föredra… Men den hade vi ju inte kvar… Suck.

Nu har vi efter 7 vändor och 8 turer insett att vi inte alls måste ha alla dessa prylar och ägodelar. Vi klarar oss jättebra med minimalt med grejer. Istället börjar prylarna mer kännas i vägen, och saker ryker ut med jämna mellanrum. Saker vi inte längre använder.

Den isolerade bilen

Visst, det krävs nog en premium-bil som Nisse om man vill ha det riktigt bekvämt. Men som vi ser det, så tänker vi inte tillbringa fler vintrar i Sverige. Förhoppningsvis inte ens vidare många månader alls om året. Om vi jämför Adrian som var oisolerad, med Nisse som verkligen är bra isolerad, så är det två skilda ting.

Men. Det går att överleva i en oisolerad bil om man måste. Det blir dyrare och något krångligare med gasolpåfyllnad hela tiden. Eller om man har en dieselvärmare, batteriladdning oftare. Eller stå på ström hela tiden. Nu pratar jag såklart om en kall vinter i Sverige. Om man som vi, håller sig på varmare breddgrader, så är inte kraven lika stora.

Långbänken

Vi har dragit det här i långbänk under en längre tid. För och nackdelar. Och hur vi än vänder och vrider på det så känner vi oss i dagsläget begränsade med en för stor bil. Det var inte det vi ville. Vi ville vara fria att göra vad vi vill, när vi vill. Vi vill kunna åka, parkera och njuta av tillvaron dag för dag. Nu blir det mera, vi måste stå stilla för att det ska vara bekvämt. ”men här var ju ganska tråkigt att stå, vi får ju inte se någonting…”

Att veta det här innan man har provat vore dömt att misslyckas. Tiden måste få ha sin gång, och därmed kommer lärdomarna och insikterna efter hand. Vi tror inte vi hade kunnat hitta rätt från början, om vi inte först testat som vi nu har gjort med två olika bilar. Ingen av de passar oss i det läget vi är i just nu. Kanske en annan dag.

Vad blir det istället då?

Ja, det kan man ju undra… 😉 // Jeanette