Vi har haft en del skruttväder här till och från. Lite varannan dags väder på något vis. Regn och sol om vartannat. Ingen snö i sikte för vår del. Men efter att ha varit inne ett par dagar, drog det i kroppen igen, vi ville ut och gå. Och utforska.
Igår söndag var vi mest inne, gick en kortare runda med hunden bara, för att sedan ägna hela eftermiddagen åt Vinterstudion och tour the ski och skidskyttet. Men i lördags blev det en längre tur runt ravinen. Vi passerade även genom området som blivit brandskadat.
Dagens vandring
Idag var det uppehåll och vi tyckte vi kunde gå lite längre igen. Det var endast 8 grader när vi gav oss iväg på förmiddagen, men solen kom fram efter en stund, och det blev närmare 15 grader under dagen. Så vi gick och gick. Stannade och fikade, kaffetermos och frukt i väskan. Vid fikat funderade vi över vilken väg vi skulle välja, och kom då på att det kanske finns cacher i området. Och det fanns några få, så vi bestämde att börja leta efter dessa.
Terrängen är ibland ganska otillgänglig, så mellan varven får vi bära hunden. Men de flesta platser tar hon sig fram på, precis som vi. Av tre möjliga cacher hittade vi endast två.
Nu regnar det här igen. Men imorgon är en ny dag, inte alls säkert att det regnar då. Vi går ofta olika vägar, många gånger vet vi inte alls om det går att ta sig fram eller inte. Skulle vi komma helt på villovägar har vi ju alltid google maps att ta till, så hittar hem gör vi alltid. Men det är roligt att utforska, vi har inte så mycket annat för oss just nu, verkar det som…
Trots att det är mycket sten här i Spanien, så är det ändå ganska lätt att ta sig fram. Vi möter en del hundägare när vi är ute, någon enstaka motionär på cykel ibland. Men det är inte mycket folk i rörelse alls just nu. I stan kanske det är annorlunda, vi har inte varit där på ett tag nu.
Kvällsnöjet
Just nu plöjer vi igenom Rasken igen, vet inte hur många gånger vi sett den. Men den påminner oss om att livet vi lever är helt underbart, jämfört med hur det var förr. Det är helt klart en favorit, värd att se om och om igen… // Jeanette
Ritzéns 