Att landa på svensk mark igen efter 7 månader i värmen på Gran Canaria hade sina fördelar och nackdelar. Det var otroligt skönt att se all grönska igen. Redan på inflygningen såg vi alla träd och allt det gröna som täckte marken. Gran Canaria hade mest grus och sten överallt.

Men det var ju kallt! Till och med i slutet av maj var det kallt. Fast vi har ju varit med om både midsommarafton och nyårsafton som har haft 10 plusgrader, så egentligen blev vi ju inte förvånade. Vi visste att det var kallt i Sverige, såklart. Men att kliva på ett plan och lämna 30 grader bakom sig och av ett annat och mötas av 12 grader. Brrrr sa vi då. Vi saknade redan värmen.

Skönt att vara hemma

Men visst var det skönt att vara hemma. Den värsta pollentiden var över, det var grönt och utslaget överallt. Våren och sommaren är fina i Sverige, så är det bara. Men det blev till att leta upp jackor och långbyxor det första vi gjorde. Här var det inte tal om shorts ännu.

Bilen väntade

Vår lilla vita peugeot som vi haft i hur många år som helst, hade blivit besiktigad och levererad till vår plats på campingen. Så det var bara att tuta och köra med den. Vår andra bil sålde vi innan vi åkte till Gran Canaria. Alltså hade vi nu endast en bil. Men jag skulle ju plugga tänkte jag. Och Dan då, vad skulle han göra?

Sommarjobba

Kanske kunde han sommarjobba på gamla arbetsplatsen? Eller så var det ju det där med firman vi skulle kunna ta tag i…

Han pratade med gamla arbetsplatsen, och fick jobb 3 månader framåt. Detta skulle sedan visa sig gå över i en ny fastanställning på samma plats, fast med en ny ägare. Men just då, när vi precis kommit hem fanns ju fortfarande planerna på att endast stanna i Sverige över sommaren.

Tvekan

Vi pratade fram och tillbaka, vi hade just magasinerat våra tillhörigheter på Gran Canaria, och betalat för 6 månader. Vi borde återvända. Samtidigt tyckte vi att vi hade lite för lite pengar för att känna oss säkra utan jobb, familjesituationen var lite svajig här hemma, och jag ville ju plugga. Och för att ta del av det svenska systemet, måste man befinna sig i Sverige under utbildningen….

Nu hade vi ju lärt oss att det gick att få jobb på Gran Canaria, i alla fall för Dans del. Men det var svårare för mig som är begränsad och inte kan ta vad som helst. Vidare erbjuder man i princip bara säsongsjobb för oss svenskar, alltså Gran Canarias högsäsong som är under vår vintertid, oktober till april.

Svenska företag

Det fanns ett antal svenska företag på Gran Canaria som hade årsanställd personal. Och att få in en fot på ett sådant ställe hade kanske kunnat vara något. Vi hade kontakt med ett par av dessa när vi var där, men det blev aldrig något. Så det kunde man ju inte veta om det skulle gå att få en anställning eller inte. Det fanns olika typer av svenska företag, både café och restauranger, affärer, hemtjänst, ring-och-sälj företag, fordonsdirigering, tolkar, mäklare osv.

Men vi kände att vi hade varit lite för kort tid på ön för att hunnit lära känna alla dessa olika möjligheter. Däremot hade Dan bra kontakt med cykeluthyrare, som vi dessutom visste skulle starta upp ny firma under kommande höst. För mig som ”bara” hade en ekonomiutbildning var det värre. Att jobba i spanska system är väl inte det jag är bäst på, om man säger så…

Jag hade ju under vintern hunnit skaffa mig en webb-utbildning också, men att jobba enbart med det kändes inte alltför lockande. Däremot är det något jag har nytta av idag, och kommer ha längre fram i min egen firma.

Osäkert läge

Men det var osäkert läge. Hade vi beslutat att åka ner igen till hösten, så skulle det bli under andra förutsättningar än första gången. Och vi hade ju inte längre samma kapital att ta av. Och jag skulle få offra min utbildning, som skulle kunna leda till ett helt platsoberoende arbete i framtiden.

• 

• 

Vi planterade blommor, grillade och funderade och diskuterade. Vi ordnade en Mölkky-turnering på campingen med spel varje lördag. Tiden gick och Dan jobbade på sitt gamla jobb igen. Han fick förfrågningar från ett par olika ställen på Gran Canaria om man kunde räkna med honom till hösten? Skulle vi återvända, för i så fall skulle det nog bli tal om anställning igen…

Det där var vad man sa, men vi visste ju inte hur seriöst det verkligen var. Kunde vi lita på att han verkligen skulle få de utlovade jobben? Och hur länge skulle de i så fall vara? Det kändes lite väl osäkert, och vi tvekade fortfarande.

Husbilen

Tankarna på husbilen hade funnits ett bra tag nu, och blev bara starkare och starkare. Om vi skulle hoppa över Gran Canaria just nu, så kunde vi istället köpa en husbil. Och med den åka dit längre fram. Möjligheterna på ön skulle ju finnas kvar, resonerade vi. Men det skulle ju inte gå att ha både husvagn och husbil samtidigt. Då skulle vi få offra vår plats på campingen och sälja vagnen. Och det skulle ju heller inte låta sig göras i en handvändning.

Och jobben då? För skulle vi ha en husbil så skulle vi åka med den, det var vi överens om. Inte bara parkera på en enda plats som vi hittills gjort med husvagnen. Vi ville se mer av världen. Och det innebar ju inte enbart Gran Canaria….

• 

• 

• 

• 

Många kvällar på bryggan

Det blev många kvällar på bryggan under sommaren. Vi jämförde de båda ländernas fördelar och nackdelar. Hur ville vi bo? Hur ville vi försörja oss? Vi var överens om att campingen var fantastisk på alla sätt, men att vi nu hade bott där i flera år, och det var läge att gå vidare. Husbilspratet tog mer och mer fart, och vi tänkte oss in i hur det skulle kunna vara. Hur mycket friare vi skulle bli, hur mycket mer vi skulle få se.

För hur bra vi än trivdes på Gran Canaria, så blev det ändå som vilket fast hem som helst efter ett tag. Vi lärde oss hitta bra i omgivningarna, och lärde känna stora delar av södra ön. Däremot kände vi inte till någonting alls av den norra delen. Det blev aldrig av att vi utforskade den delen. Vi åkte ibland till Ikea som låg där, men det var det enda.

Ett fast hem

Att åka tillbaka till ön skulle innebära ännu ett fast hem, var vi nu än valde att bo. Och ett fast hem innebär mycket prylar. Även om vi skulle hyra in oss någonstans, så blir det att man samlar på sig saker ändå. Och det blir svårare och svårare att flytta på sig. Man kunde hyra bostäder på 3 månader, 6 månader eller 1 år i taget. Vi skulle kunna hyrt på 3 månader för att sedan testa en annan plats. Men det hade blivit mycket jobb med flytt hit och dit, inget som kändes lockande i sig själv.

Även om just de nya platserna var lockande. Men det skulle dra med sig för mycket. Så därför lutade det nu åt husbilen, den skulle bli så mycket lättare. Vi kunde stå still om vi ville, vi kunde flytta på oss varje dag om vi ville. Vi skulle få se så mycket mer helt enkelt. Och vi ville ju helt klart hålla oss i varmare länder än Sverige.

Ingen mer vinter i Sverige!

Det hade vi varit överens om länge. Vi ville verkligen inte utsätta oss för kylan och mörkret en gång till. Men hur vi än vred och vände på vår situation kunde vi nu inte se hur vi skulle kunna komma undan nästa vinter. Vintern innan vi åkte till Gran Canaria, alltså 2018, var den längsta och kallaste på många år. Vi hade snö i månader i Småland.

Lagen om alltings jävlighet

Vi sa att det var enbart för att det skulle bli vår sista vinter, bara för att vi inte skulle glömma hur det var med riktig kyla, nu när vi inte skulle få uppleva det fler gånger. Även sommaren det året, alltså 2018, var ovanligt varm och svettig. Värmen varade i månader vilket är väldigt ovanligt. Men vi som bodde i husvagn utan AC, minns den väl. Och badkrukor som vi är, badar vi i princip aldrig i sjön. Men då badade vi. Varje dag till och med.

Beslutet

Under sommaren tog vi tillslut beslutet att inte återvända till Gran Canaria kommande höst. Istället skulle Dan starta upp sin firma efter sommarjobbet på Optimera. Jag skulle hoppa på den där utbildningen så fort det gick, och vidare starta upp en egen firma när utbildningen var klar. Och en husbil skulle inhandlas till kommande sommar. Vi satte upp målet att komma iväg från landet hösten 2020 istället.

Då tänkte vi att vi skulle fått igång våra företag, och hade vidare hunnit spara ihop ytterligare kapital under kommande år. För att leva på nystartade företag kändes inte helt realistiskt, vi tänkte att det tar nog tid att få dem på fötter, så ett kapital är nog bra att ha med sig.

Shit, det blir alltså en vinter till….

Ja, så skulle det bli. Trots att vi egentligen inte ville det. Vi ville ju ha värme och ljus, inte kyla och mörker. Men svenskar som vi är, var det bara i Sverige vi kunde genomföra våra planer. Så okej, det var bara att bita ihop och gilla läget. Vi hade ju nu lärt oss att saker och ting tar tid om man inte bara vill kasta sig ut utan livlina. Och det är vi nog lite för gamla för nu, vi vill ändå ha en viss trygghet omkring oss.

Därmed inte sagt att man inte får som man vill. Bara det att man måste ha lite tålamod, vilket framförallt jag har varit ganska dålig på genom åren. Jag ville helst att saker jag kommit på skulle ske NU. Inte sen. Varför vänta, liksom? Men, tålamodet har förbättrats. Idag vet vi att vi får det vi vill ha, även om det ibland tar lite tid. // Jeanette