Om man nu bortser från en krånglande bil, så har vi det riktigt bra här i Spanien just nu. Solen skiner, vi sitter ute och äter och torkar tvätten på ett par timmar. Vi har vatten och avlopp på tomten, och Kina-butiken som säljer det mesta finns runt hörnet. Där har vi varit och botaniserat. En kortare vattenslang än vår egen vinda, och en avloppsslang så vi kunde koppla på direkt till avloppet.

Mataffärer ligger några hundra meter bort och erbjuder allt man kan önska sig och lite till. Vattnet vi har på tomten är drickbart, vilket inte vattnet i kranen var på Gran Canaria. Detta underlättar helt klart, slippa kånka hem vattendunkar. Men trots det har vi valt att inhandla en Brita.

• 

Brita är en vattenkanna med filter som renar vattnet åt oss. Med mätare som berättar när filtret behöver bytas ut. Att dricka vattnet smakar exakt ingenting. Inte gott, inte äckligt. Vi fyllde tanken i Tyskland, på Niesmann-fabriken. Och det vattnet smakade klor, vart inte så gott att dricka. Men detta som filtrerats genom Brita, det funkar fint.

Spanska sjukvården

Vi har fått hjälp med att skaffa oss så kallat Sip-kort till sjukvården här i Santa Pola. Som invånare i stan får man tydligen nyttja vården precis som resterande spanjorer om man har ett sådant kort. Alltså inte akutsjukvård, utan mer vårdcentral. Man får tillgång till läkare och de har röntgenutrustning på plats, för att slippa åka till ett akutsjukhus. Enligt vår kontakt här kostar det gratis. Både kortet och vården. Vi hoppas såklart slippa ta reda på fakta, men nu har vi dem i alla fall.

För att få detta kort fick vi genomgå liknande procedur som när vi skaffade N.I.E. nummer på Gran Canaria. Väntan, väntan och väntan. Och till slut blev det vår tur. Pass och försäkringskortet från vår svenska försäkringskassa ville de ha. Och adressen, platsnumret vi bor på med. Mer väntan. En fråga bara… är ni från Sverige? Jo, det står liksom i passet…

Klart. Kostar ingenting. Bara väntan och väntan. Men, vi hade ju tid att vänta så det var det värt. Vi blev tilldelade varsin läkare. Tackar, sa vi. Alltid roligt att få visa passet, det var visst första gången sen vi köpte dem i somras…

Guidade turer

Vi har fått flera guidade turer av våra nyfunna vänner, både med bil och med cykel. Eller elscooter då för våran del. För att lära oss hitta i stan, för att äta pizza, handla och fika. Man måste ha munskydd på sig utanför sin egen tomt, och i affärerna. Dock inte vid bordet om man äter eller fikar. Man måste hålla avstånd överallt, och än så länge är det inte någon alls som har kommit för nära någonstans. Borden står med bra avstånd, och max 4 personer vid varje bord. Man måste använda handsprit, som finns lite varstans, hela tiden.

Här vill jag påpeka skillnaden mellan mataffärerna i Ljungby som jag besökte med jämna mellanrum. Där brydde man sig ganska lite om avstånd, och munskydd såg jag inte till alls. Vid flertalet tillfällen gick människor så nära så vi nästan snuddade varandra, sträckte sig framför en för att plocka frukt till exempel. Inget vidare avstånd i kön heller la jag märke till.

Corona

Självklart är det människor ute här med, dock relativt få vid den här tiden på året. Men man håller ganska hårt på reglerna och tycks respektera smittorisken betydligt mer här. Max 6 personer i grupp är tillåtet och utegångsförbud (utanför grindarna för vår del) mellan 23,00-06,00. Ungefär den tiden vi sover med andra ord. Munskydden ska vara på även om vi bara ska gå och kissa hunden. Så fort vi lämnar vår tomt helt enkelt.

Valencia som regionen vi bor i heter, är den region i Spanien som har minst smittspridning just nu, lite mindre än Stockholm om man nu vill jämföra. Regionen söder om oss däremot, Murcia, där är det andra regler nu. Inreseförbud och förbud att åka mellan kommunerna utan giltigt skäl till exempel. Så det blir inget mer åkande för vår del, vi står bra där vi står tills vidare. Bilden visar ett klipp från min facebook idag, som berör just Ljungby. Inga fler kommentarer på den. // Jeanette