Den 22/10-19 blev vi husbilsägare för första gången. Till en Adria Matrix Supreme M687. Det var verkligen rätt bil. Då…. Bilen var från 2013 och kostade nästan 600 000:- Eftersom vi plockade på allrounddäck och en utedusch så blev det lite mer. Men vi var nöjda. Den var stor, men inte så stor som de helintegrerade bilarna tyckte vi då. 7,76 meter lång. Hua, ska vi köra den?

Fast det var bara första turen som kändes lite ovan, bilen var mycket lätt att köra. Man satt bra i den, och hade god uppsikt överallt. Totalvikten var 3800 kg, och ingen av oss hade kört så stort fordon tidigare. Men eftersom lagen säger att vi fick lov, så var det bara att tuta och köra. Utan vidare utbildning.

Bilvana

Vi hade båda haft körkort en bra bit över 20 år, och kört mycket med bil och husvagn genom åren. Jag hade kört i allt från Miami, Orlando och andra storstäder bland mycket trafik, till smala bergsvägar i bergen. Dessutom hade jag jobbat som taxiförare under några år, så visst hade jag bra bilvana. Men denna bilen var stooor. Tyckte vi då 🙂

Men skulle vi nu bo i en bil var det ju lämpligt om vi kunde hantera den även på vägarna. Så det var bara att ge sig ut och öva. På firman hade man gått igenom bilen med oss. Vi hade upprepade gånger sagt att vi ville vara så självförsörjande som möjligt, alltså kunna stå utan extern el och ändå ha ström till värme och övrig el.

Jodå, bilen hade solpaneler

Inga problem, bilen hade solpaneler. Mmm, fast solen lyste ju inte värst i oktober… eller november. Det fanns 2 batterier i bodelen och en inverter på 2000 W. Vi hade ingen aning om vad detta betydde då. Idag vet vi att man inte kan stå jättelänge utan extern laddning…

Men vi testade. Åkte hem och packade bilen med både nya och gamla prylar. En del nyinvesteringar hade vi gjort, tex köpt nya sängkläder. Det skulle visa sig att vi inte fick med särskilt mycket i skåp och lådor. Nu hade vi inte tänkt ta med allt vi hade i husvagnen, men det kändes som om vi fick offra bra mycket mer än vi hade tänkt från början.

Vi visste att bilen hade ganska bra lastkapacitet, viktmässigt. Och den hade ett stort garage rakt igenom, under sängarna. Men den hade inte vidare bra plats i köksdelen. Det var även ganska trångt mellan kök och toalett som var mittemot. Dörren till toaletten rev vi ner på en gång, och satte upp ett drapperi istället, då blev det genast luftigare.

Fullständigt blinda

Dessa detaljer såg vi såklart från början, men tycktes vara helt blinda för dem då. Att laga mat som vi gör dagligen, var inte det enklaste. Det fanns dåligt med avställningsyta, och även om spisen hade 4 plattor, så fanns där inget bra utrymme runt omkring. Ingen skärbräda att dra ut heller. Det skulle visa sig att det inte var det allra enklaste att gå från ett ”stort” kök i husvagnen till detta minimala i husbilen….

Testade kapaciteten

Vi åkte ut och ställde oss i skogen, för att se hur länge vi skulle klara oss på gasol och vatten. Vattentanken var på 100 L, mot de 40 vi hade i husvagnen. Vi lärde oss snabbt att invertern käkade upp batteriet på nolltid. Så fort den var påslagen drog den mycket ström, även om inget annat var inkopplat. Denna var extern och hade endast ett uttag. Så för att ladda mobiler och datorer fick vi antingen ta en i taget, eller ha en grenkontakt.

Tv fanns på 12V, men ingen antenn. Vi köpte en bordsantenn, men den krävde såklart ström, så enda gången det gick att se TV var när vi stod på sladd. En parabol fanns, men vi hade inget abonnemang.

Vi lärde oss också väldigt snabbt att bilens förarhytt blev iskall så fort motorn vart avstängd. Det fanns jalusier för fönstren, men de tycktes inte hjälpa vidare mot just kylan. Vi hittade också ett drapperi mellan bodel och förarhytt, inget man hade berättat om på genomgången. Men dessa hjälpte naturligtvis mot kallraset. Fast vi inhandlade fort isolermattor till framruta och sidorutor, på biltema. Senare lärde vi oss att en utvändig matta var betydligt bättre än en invändig.

Vi vaknade upp med kondensen droppandes från framrutan, och bakom drapperiet kändes det som minusgrader… det var det inte. Varken ute eller inne. Det var runt 5-8 plusgrader vid detta tillfället, och isolermattorna satt på insidan av rutorna. De var plaskvåta de med…

Törstig bil

2 dygn höll första gasoltuben, som firman sagt var full. Båda tuberna skulle vara fulla, vilket vi tror att de var med tanke på vikten. Gasolen användes till kylskåpet, spisen och uppvärmningen. Lite konstigt tyckte vi då, var det verkligen möjligt? 4 dygn hade vi i alla fall räknat med, det var ju som sagt inte vidare kallt ute. Vi ringde firman och frågade. Där tyckte man också det lät konstigt….kanske berodde det på kvaliteten på gasen? Vi fyllde flaskan och ställde bilen, åkte hem till vår husvagn.

Vid nästa försök någon vecka senare var det fortfarande plusgrader ute. Mellan 2-8 denna gången. Nu skulle vi vara iväg lite längre, bestämde vi. Så ut i skogen igen och testa. Vi hade lärt oss att vara försiktiga med invertern, så det blev varken TV eller lampor tända på kvällarna. Istället körde vi datorerna på batteri, levande ljus och laddade enbart en dator på dagtid. Den andra laddades på Dans arbetsplats, liksom hans telefon.

Avstickare till verkstaden

När vi tog bilen i bruk andra gången fick vi inte vattnet till att fungera ordentligt. Vi hade tömt bilen på vatten, enligt instruktion, när vi ställde den. Nu tycktes det vara luft i systemet, och hur vi än försökte fick vi inte det att fungera ordentligt. Det blev till att åka till verkstaden, där man bytte en trasig ventil. Det blev några mil och bilens batterier var återigen fulladdade.

4 dygn

Efter besöket på verkstaden blev det 4 dygn totalt, innan batterierna var så pass urladdade att vi kände oss tvugna att starta bilen och köra en runda. Solcellerna gjorde vad de kunde, men utan direkt solljus blev det ganska blek laddning. Och köra en runda skulle även det visa sig vara för lite. Vi behövde köra ganska länge för att det skulle göra skillnad. Vi fick helt enkelt åka och ladda bilen på sladd några timmar, samtidigt som vi fick fylla båda gasoltuberna igen, då dessa var slut. Vattnet behövde fyllas på, det var nästan tomt i tanken. Även toan var nu helt full.

Dan satt gärna i förarstolen, men upplevde att det drog ganska bra bakom drapperiet. Helt tätt gick det inte att få då det drogs för från båda hållen, och möttes på mitten, mellan stolarna. Jag satt i soffan med ryggen mot fönstret, och fick ha filt om axlarna för det drog bra från fönstret med, trots att jalusiet var fördraget. Även väggen bakom soffan var iskall om man tog på den.

Det saknades skåp på insidan av väggarna i sovdelen, och dessa väggar var också kalla och man kände drag även i sängen.

Bärgaren

En dag ett par veckor senare tog jag och min syster husbilen till Ullared för shopping. Vi tankade på vägen dit, förutom det gjorde vi inget mer stopp. Vi körde ca 15 mil, parkerade och gick in i varuhuset. Ca 5 timmar senare skulle vi åka hem, men bilen var fullständigt död.

Värmen fungerade, lampor, kyl och spis fungerade. Men inte startbatteriet. Jippi! Det fick bli till att ringa bärgaren. Och försäkringsbolaget. Och firman med verkstaden…Och Dan som fick ta med startkablar hem från jobbet….

Men bärgaren kom och drog igång bilen åt oss. Vi fick lova att inte stänga av motorn på vägen hem, så trodde han nog att det skulle gå. Men batteriet var nog kass, trodde han. Okej, vi gjorde som vi blev tillsagda och körde hela vägen hem i ett svep. När jag väl stängde av motorn gick det inte att starta igen.

Till verkstaden igen

Dagen efter drog vi igång bilen med hjälp av vår personbil och startkablar. Sedan åkte vi till verkstaden. Väl där blev vi väl bemötta, man tog bilen direkt och bytte batteriet utan vidare diskussion. Denna eftermiddag skulle det visa sig bli blixthalka på vägen, vi hade nätt och jämt hunnit köra in på firmans parkering när vi upptäckte halkan. Alltså ville vi inte köra därifrån, utan fick lov att stanna utanför deras tomt. Vi fick även ta ström från deras byggnad, och gärna stå hela helgen om vi ville.

Gasoltuberna var fulla och med hjälp av ström kunde vi även få in TV. Klart vi stannade. Men det skulle visa sig bli minusgrader den natten. För första gången för oss i vår nya fina bil. Kvällen i bilen blev kylig, trots både el och gasolvärme. Det drog från fönstren, och det var ganska obehagligt att sitta i soffan, mest för mig med värk i kroppen.

Denna gången hade vi fått ett riktigt isolertäcke från firman, ett på utsidan av bilen, vilket skulle visa sig ge bra mycket bättre skydd än det invändiga. Men så på natten drog vi ner på gasolen, eftersom vi hade el. Tänkte det måste ju vara bättre, så vi sparar lite gasol. Om bilen tappar ett par grader spelar ingen roll, vi skulle ju ändå sova resonerade vi.

Skillnaden på husvagn och husbil

I husvagnen använde vi aldrig gasolen till pannan, oavsett hur kallt det än var. El-värmen klarade hålla 22 grader inomhus på 2 kw. Möjligen 3 kw om det blev ner mot 20 minus, vilket hände ytterst sällan. Nu blev det 5 minus på natten, vi hade pannan på 2 kw. Att den inte skulle klara det, föll oss aldrig in…..

Men det var exakt det den inte klarade. Vi vaknade med 14 grader i bilen, det var helt klart för kallt. Att sova hade gått bra, under täcket är det ju alltid varmt. Men att kliva ur sängen var en mindre trevlig upplevelse. Vi svor högt, och slog omgående igång gasolen igen. Vilken tur att den inte var slut!

Oisolerad?

Vi började resonera kring bilens uppbyggnad. Detta ämne hade vi tagit upp tidigare, men sedan släppt igen. Nu blev det väldigt påtagligt att bilen inte var vidare isolerad. När man tänkte så kändes det inte så konstigt att gasolen hade gått åt så fort. Vi började känna efter vart det egentligen drog någonstans, och det var ju mer eller mindre överallt. Vid alla fönster och takluckor, hela förarhytten var iskall. Golvvärme fanns, så just golvet var inte jättekallt.

Värmen var också väldigt ojämn, det var ett par graders skillnad från olika platser i bilen. Men bilen läckte som ett såll, värmen for ju ut fortare än pannan hann producera den. Det skulle bli ganska dyrt i längden….

Sura miner

Där och då insåg vi att vi hade köpt en ”nordic edition” -bil, vilket i just detta fallet innebar en dåligt isolerad Adria. Och självklart borde vi vetat bättre, vi som redan hade bytt bort vår Adria-husvagn mot en Kabe, just därför att husvagnen hade varit för dåligt isolerad. Trots sin aldepanna kunde den inte hålla ett bra klimat vintertid, för väggarna var helt enkelt för tunna.

Exakt samma fenomen uppenbarade sig här. Men hur kunde vi varit så blinda? Varför tänkte vi inte på det? Vi behövde ju en bil för åretrunt-bruk, och i Sverige är det kallt på vintern. Klart vi borde vetat bättre. Vi muttrade och svor över vår dumhet. Och i frustrationen över misstaget hittade vi fler fel på bilen. Den var för trång, köket för litet, onödig soffa som inte kunde utnyttjas ordentligt…. Morr.

Den dumma blondinen

Exakt en månad hade gått sedan vi köpte bilen. Vi stod på firmans tomt. Vad skulle vi göra? De måste tycka vi är idioter, resonerade vi. Jo, fast säljaren kunde kanske berättat för oss att bilen inte var ordentligt vinterisolerad? Istället för att hänvisa till ”nordic edition”? Säljaren visste nog precis, dumma nybörjare som kommer tillbaka med svansen mellan benen och erkänner sitt misstag, sa vi. Och han får sälja en ännu dyrare bil till dem, och tjäna ännu mer pengar. Det är ju lite så de jobbar, liksom…

Till säljarens försvar ska vi säga att han upprepade gånger frågade oss om det verkligen var denna bilen vi ville ha? Om det verkligen kändes rätt? Om vi inte borde överväga en helintegrerad bil istället? Säljaren gjorde vad han kunde för att det skulle bli rätt från början, och har absolut ingen skuld alls i vårt korkade val. Och just då, i stridens hetta, upplevde vi verkligen att vi gjort ett felaktigt val. Idag är vi glada över det valet, det lärde oss så mycket.

Men bilen var ju fin…. vi gillade den verkligen. Vi upprepade denna fras ett antal gånger, som för att få bilen att bli bättre isolerad och passa oss bättre. Men bilen vägrade. Den var en Adria, med Adrians för- och nackdelar. Punkt. Från början såg vi fördelarna med bilen, nu hade vi lärt oss nackdelarna. Bilen hade helt nya däck runt om, en nyinstallerad utedusch och nu även ett splånkans nytt batteri. Den var i toppskick, vi hade ju funktionstestat den väl. Och den var ju så lätt att köra…

Men….

….den hade bara två batterier, som visat sig vara ganska tröga att ladda upp. Och de varade inte mer än 4 dygn, vid extremt snålande på strömmen. 2 dygn om vi använde invertern. Den drog extrema mängder gasol, vilket skulle bli väldigt dyrt i längden, om vi nu måste befinna oss i kallare länder längre perioder. Den hade ”bara” 60 liters dieseltank, vilket skulle innebära att vi skulle få tanka oftare. Vattentanken höll också 4 dygn, om vi snålade ordentligt.

Så det här med självförsörjande kändes ganska avlägset. Även om solpanelerna faktiskt fungerade, laddade batterierna för sakta för att det skulle gå jämt ut med användandet. Och att frysa, det var inget alternativ överhuvudtaget. Hade man inte ont i kroppen innan, fick man det definitivt då. Så nej, inget alternativ. Och det ledde oss genast in på hur bilen skulle vara i värmen? Håller man inte kylan ute, håller man förmodligen inte värmen ute heller tänkte vi.

Fin sommarbil

Att nyttja en sådan här husbil som sommarbil, och enbart på semester eller helger under just sommaren, fungerar alldeles utmärkt. Den är verkligen trevlig på alla sätt. Men den är inte gjord för det svenska klimatet, oavsett vad som står på den. Kanske kan man leva med det om man campar en helg då och då såklart, men för oss blev det påtagligt jobbigt, då vintern bjuder på månader med kallt väder i Sverige, och minimalt med sol.

Vi skulle bara ha denna enda bil att bo i, det finns liksom ingen lägenhet att fly till om vädret skulle bli riktigt dåligt. Där och då insåg vi vårt misstag, och kom fram till att det är bara att bita i det sura äpplet och byta bil. Till en som passade oss bättre helt enkelt. Detta skulle visa sig ta tid, och det var ganska tålamodsprövande. Såhär i efterhand är vi glada att vi började vår husbilsjakt så tidigt som vi gjorde, och inte väntade till sommaren som vi sa från början.

I förra inlägget, ”den första husbilen” kan du läsa om säljarens försök att hantera dumma nybörjare…bara klicka på länken 🙂

Fortsättning följer….. HÄR // Jeanette