Till slut så kom då avresedagen. Även att vi inte hade bokat någon returbiljett var vi från början ganska säkra på att vi skulle vara borta i alla fall hela vintern. Kanske längre beroende på omständigheterna. Så vi packade med så mycket vi fick plats med. 1 stor cykelväska med Dans racer, 2 stora resväskor var, och ett handbagage till Dan. Mitt handbagage bestod i hunden Chillie. Utöver henne fick jag inte ha något annat än en handväska med mig i kabinen.

Förberedelser inför avfärd

Vi sålde den ena bilen, den andra ställde vi hemma hos föräldrar. Inte avställd utan den fick rulla lite då och då. Eftersom det var osäkert om vi skulle bli borta länge, och eftersom jag inte hade något jobb i Sverige så tyckte vi det var bättre att få loss pengarna från andrabilen. Skulle vi sen behöva en bil till, ja då fick vi ju köpa en annan helt enkelt.

Dan hade fått tjänstledigt hela vintern, skulle vara tillbaka till sommaren, eller säga upp sig, var dealen. Detta kände vi som en trygghet. Om saker och ting inte gick vår väg, kunde vi alltid vända tillbaka.

Vi hade packat ett bra tag, försökt räkna ut vad vi skulle tänkas behöva. Nu skulle vi ju till ett civiliserat land med liknande saker i sina affärer som vi hade hemma. Husvagnen skulle vi stänga ner helt och dra ut sladden till elen. Vi tyckte det var lite väl lyxigt att betala för lampor och värme i den en hel vinter.

Dan och Chillie i Cykelväskan

Hunden ska flyga

Vi hade varit hos veterinären med hunden, utöver sitt årliga vaccin skulle hon även ha rabiesvaccin och spruta mot blodmask bla. Denna kunde man även ta på plats, men jag valde den i samband med de andra, när vi ändå var där. Man kontrollerade även så hennes chip i nacken fungerade, och skrev ut ett nytt fint pass till henne.

Det enda som kontrolleras är rabiesvaccinet, säger man. Då lagen säger att djur inte får införas i Sverige utan. Vi upplevde inte att man kontrollerade någonting på flygplatsen, varken i Danmark eller på Gran Canaria. Vi flög med SAS, då dessa var de enda som tog hund i kabinen vid detta tillfälle.

Det fanns regler som hunden skulle följa, dels passet med stämpel för rabies, dels mjuk SHERPA-väska eller liknande som fick väga max 8 kg inklusive hund. Chillie vägde 2,5 kg. Hunden skulle stanna i väskan under hela färden, och väskan skulle vara placerad under framförvarande säte. Kan tala om att gott om plats var det ont om… 🙂

Chillie i sin Sherpa-väska

Fina vänner

Det var november 2019. Flyget gick från Danmark och självklart tidigt på morgonen, så upp klockan 03,00 och ge sig ut i minusgraderna. Vi hade lånat en kompis minibuss då vår egna lilla peugeot var för liten för oss, alla väskor och vår chaufför som var en annan vän från campingen. Att åka tåg var uteslutet av flera skäl, och vi kunde ju inte gärna parkera en bil på flygplatsen en hel vinter….

Dessa vänner hjälpte oss även med att kontrollera husvagnen mellan varven, kolla så inga möss hade tagit sig in, att det inte luktade konstigt i vagnen, och att byta ut torrbollarna. De fick även i uppdrag att skotta snö på taket till tältet om det skulle behövas. Och vakta brevlådan, vilket vi naturligtvis var väldigt tacksamma över.

Från minusgrader till varmt och soligt

Att landa på Gran Canaria igen var helt underbart. Vi hade bokat en taxi som stod och väntade på oss på flygplatsen. Vi hade även bokat vårt boende med vad vi denna gången hoppades var en äkta mäklare, som vi skulle möta utanför bostaden. Så taxin körde oss och vårt stora bagage till San Augustin. Mäklaren ringde faktiskt och sa att han var lite sen…

Den första vi möter när vi sitter och väntar på mäklaren, är en liten vit chihuahua som kommer gåendes. Vår Chillie blir upprörd över sådant ohyffsat beteende, hon var inte van vid att andra lösa hundar bara stövlar fram så. Så lilla vita fick sig en utskällning, men tog ingen vidare notis om det. Istället klev hon fram och hälsade, helt enkelt.

Lite överrumplade ser vi så en ägare en bit bort som kommer släntrandes efter hunden. Ägaren var trevlig och berättade att hon bodde i samma komplex som vi skulle bo i. Att hon hade hunden lös mitt på en parkering med bilar som susade förbi, var visst den naturligaste saken i världen.

Okej, vi insåg snabbt att man resonerade annorlunda mot i Sverige. Vi blev snart varse att man hade sina hundar lösa i princip överallt, och bajspåsar verkade sälja dåligt. Det var hundskit överallt. Även katter fanns det gott om.

Dan hittade SuperMario-palmer utanför komplexet i San Augustin

Mycket annorlunda

Mäklaren kom, vi fick vår bostad som var en ”Astudio” på ca 40 m2 i markplan. Stor och fin altan med markis. Ägaren var med, dock endast spansktalande. Mäklaren tolkade på engelska (han var italienare tror jag), och vi fick skriva under kontraktet. Ca 8 sidor och man skulle skriva sitt namn på alla sidorna på två kopior… Hyran skulle vidare betalas i kontanter, 650 euro i månaden. Antingen skulle mäklaren hämta hyran en gång i månaden, eller så skulle vi komma förbi hans kontor och betala. Det fick man se hur det blev…

Vi gick igenom lägenheten, kollade vad som fanns. Man använder inte dammsugare, utan sopborste och mopp. Hm. Okej. Dock inget rengöringsmedel utan bara vatten.

Man använder inte påslakan heller. Utan en filt med ett större lakan under på en stenhård madrass. Däremot har man jättekuddar i sängen…

Bestick var inte heller så noga. Vanlig kniv till exempel fanns inte alls. Endast en kniv i form av ett grillbestick. Ingen kaffebryggare eller vattenkokare. Dricksglas och tallrikar fanns, dock inte två likadana, utan lite olika storlekar och former. Däremot tyckte man det var bra att ha två kök i lägenheten…. Vi blev lite fulla i skratt faktiskt 🙂

Bestämde ganska omgående att här får vi nog investera i lite egna prylar.

Nyrenoverad

Lägenheten var nyrenoverad, det ska vi inte klaga på. Med AC, stor spis med ugn, kyl och frys, micro och rejält badrum. Kort sagt, det man behöver. Och spansk TV. Tvättmaskinen stod i ett utrymme på altanen, där det även fanns ett utekök med vask och vatten. Huset var helt i sten, och ytterdörren tror jag var i papper. Åtminstone lät det så, då alla ljud utifrån nästan ekade inne i lägenheten. Och de ljuden var många…. främst lekande Kanariska barn, då poolområdet låg strax utanför vår yttedörr.

Grannarna ovanpå hade fix för sig på kvällarna. Svårt att avgöra om de skällde på varandra eller bara ”pratade”, då Kanarierna har ganska hög volym även till vardags. Det lät även som att de möblerade om rummet varje kväll, vilket de kanske gjorde. Vi hade tunga trämöbler hos oss, varav en bäddsoffa i trä. Så möjligen bäddade de upp och ner, svårt att veta. Lät mycket gjorde det i alla fall. Varje dag…

Detta kände vi såklart inte till från början, utan allt verkade bra då. Vi tyckte det var lite långt att gå för att komma ut med hunden. Lägenheten låg i ett stort komplex med massor av bostäder, och en bra bit från närmaste grind ut. Och sen fick man gå ytterligare en bit för att hitta en gräsmatta. Vår Chillie var inte van att kissa på asfalt eller stenbeläggning, så i början var hon lite pryd och sökte sig till gräset.

Detta var inget de kanariska hundarna la någon vikt vid. De använde sig av det mesta som toalett. Även inne på området. Dock fick de inte vistas vid poolerna. En dag låg det en stor kladd mitt på gången utanför lägenheterna, och folk gick helt sonika runt det. Dan erbjöd ägaren en bajspåse nästa gång detta upprepades, då han tog henne på bar gärning. Hon plockade upp, och inga fler bajskorvar uppenbarade sig utanför dörren 🙂

Första middagen

Vi landade på Gran Canaria kl. 13,00 lokal tid, vilket var kl. 14,00 i Sverige. Efter mötet med ägare och mäklare, och installerande av våra prylar i lägenheten, gav vi oss ut. Vi visste att det var en liten bit att gå till köpcentret, och att det där fanns mataffär. Kylen var såklart helt tom, och vi behövde äta. Vi lokaliserade fort en mataffär, och strax intill en massa restauranger.

Lite försynt gick Dan in i första bästa och frågade om det var okej att vi satt ute vid ett bord, med hunden i väskan?

Nej, nej, ni kan sitta inne tyckte de. Inga problem, vill hunden ha en skål vatten? Och vad ville vi ha att äta? Stod det inte på menyn var det bara att säga till, de kunde säkert fixa ihop något annat med… Ville vi ha varsin öl kanske?

Vi blev direkt bjudna att sitta ner hos en ensam man vid ett bord. Han hade hört oss prata och visade sig också vara svensk. Fast han hade bott på ön länge med sin familj. Han berättade att restaurangen var typiskt kanarisk, familjeägd. Och hade fantastisk mat, enligt honom. Han menade också att hundar var välkomna överallt, vilket visade sig stämma ganska bra; (bilden är tagen vid ett senare tillfälle)

Dan och Chilli på restaurang Mälaren i San Augustin

Lång Dag

Vi pratade en stund med den trevlige mannen, fick lite tips om köpcentret i San Augustin. Åt en god middag med öl, vilket vi inte alls var vana vid. Men känslan att inte ha någon bil att ta hänsyn till var ganska befriande faktiskt. Nu hade vi gångavstånd till barer och restauranger, havet och strandpromenaden. Svenskar fanns det överallt visade det sig.

Det tog ca 10 minuter att gå hem igen, och vi handlade med oss lite frukost. Dagen var över och det blev en tidig kväll. Hunden hade varit inlåst i sin bur i närmare 8 timmar, men tycktes ta det hela med ro. Vi hade varit lite oroliga för henne, hon hade aldrig flugit förut. Men allt gick bra, hon sov större delen. Och att hon, liksom vi njöt i fulla drag av värmen, det var det ingen tvekan om.

Nöjda och glada över att vår förändring hade börjat delade vi på en flaska ”bubbel” på altanen den kvällen. Och bestämde att vi måste hyra bil och åka till Ikea omgående nästa dag. Forsättning följer…. Gran Canaria Del 2 // Jeanette

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.